Det är vad jag känner mig. Så sjukt omotiverad. När man vet vad man vill, men ändå känner att det kan vara bra att ha en plan B om saker och ting inte går som man tänkt, så känns det så otroligt motigt att försöka hitta nåt annat. Mina tankegångar är ju snarare så att när man väl hittat nåt man vill, typ ett mål, försöka lägga allt fokus på att nå dit, så länge man nu fortfarande har samma mål. Sen kan det ju hända under vägens gång att man kanske ändrar mål, eller att man upptäcker att själva målet i sig inte var så viktigt utan snarare vägen dit, men då har man ju liksom ändå gjort vad man kunnat, vad man velat. Att då istället tänka ut en plan B med nåt annat, känns som sagt sjukt svårt att engagera sig i. Så det är alltså vad jag drar mig för att göra i just detta nu. Därför passar jag på att skriva här istället.
Nåt annat jag gjort idag för att slippa ta tag i saken är att jag har provat lite kläder jag råkade köpa igår. Gick in på H&M för att prova en klänning jag bara hade kastat ett öga på för någon vecka sen när de precis skulle stänga affären. Men igår blev den provad, och lite annat också för den delen, så det slutade med att jag kom ut med TRE klänningar, ett linne och lite hårsnoddar. Och jag som typ alltid har byxor, men ja, nu har jag ju då annat att variera med, och jag får väl se till att skapa tillfällen då det känns rätt att använda klänningarna. Det löser sig! Nu går vi ju mot varmare tider också så man inte behöver frysa så mycket om benen.
Ibland träffar man på människor som gör att man inser saker om sig själv. Eller det är väl kanske alltid så, att i alla möten kan man lära sig nåt om sig själv(har i alla fall läst det nånstanns). Jag insåg i vilket fall i helgen att jag har vissa kunskaper och erfarenheter som känns tryggt att kunna luta sig mot. Och jag har höjt mitt eget värde i förhållande till en annan person. Vilket också alltid är skönt att kunna göra. Så himla lätt att man är väldigt hård mot sig själv och alltid nedvärderar sig själv medans man kan höja andra till skyarna. Men svårt ibland att skilja på person och prestation, vad/vem man är, och, vad man gör.
Nu, nog filosoferat för denna gång. Dags att tänka ut ett andrahandsalternativ.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag förstår känslan av omotivation, att skapa en plan b är ju inte kul när man såklart vill att plan a ska hända. Du är en mycket klok tjej och det är roligt att få följa dina funderingar och insikter - kanske blir jag också lite klokare av att läsa det du skriver. Flytta hit snart - jag hittar städnigt nya spännande områden att visa dig!
VARFÖR behöver du en plan B?
Vad är plan A?
Skicka en kommentar